Maximus
Igår for jag och Åsa ut till klubben med Max och hennes två russlar. Vi tränade först på en klurig kombination sen tog vi alla klätterhinder i en rund bana. Tränade en del slalom och kontaktfält eftersom de är våra svagheter just nu.
Har kommit fram till att A-hindret har Max väldigt svårt att kunna stanna på nerfarten eftersom det är så brant och det går så fort, så på A-hindret måste Max inte stanna utan ska vara konsekvent med att han måste gå hela vägen ner bara, så att han inte hoppar högre upp. Balansen och vippen där ska han dock stanna två av-två på. Det hela går framåt och han stannar på kontaktfälten, men han har fortfarande svårt för att jag springer före, men de kommer. Massor med träning!
Har Max hemma i stan, han fick följa med hem igår kväll. Vi ska snart gå på en promenad och sen prova nya rastgården här i stan. Sen ska jag köra hem Max till munka, pappa och killarna ska åka till småland ikväll för att jaga i helgen.
/Sofie
Fina Maximus
Agility kursen igår gick såå bra! Vi fick köra två banor, med alla klätterhinderna i. Det vi måste jobba på är kontaktfälten men annars så gick det så himla bra! Stolt över Max!
Nu ska jag strax iväg för ett kvälsspass på sjukhuset där jag har min praktik, blir nog agilityträning imorgon med Åsa.
Vackra höst
Hösten är så vacker! Måste verkligen ut och fota alla dessa vackra färger, måste ut och fota mer överhuvudtaget.. Har fortfarande lite torka vad gäller att fota, som jag haft ett bra tag. Men kanske kan bli lite inspirerad nu när hösten är så vacker.
Mina hjärtan
Killarna har varit riktigt duktiga i skogen i helgen! ♥
we did it
Åkte iväg till klubben igår för lite privat träning av Åsa. Och vad skulle jag göra utan Åsa??
Åsa är den som alltid ställer upp. Hon for ut på sin lediga kväll i ruskväder för att hjälpa mig. Det kallar jag en riktig vän!
Jag och Max fick köra lite rakbanor, slalom, klätterhinder och lite boxar. Vi hittade tillbaka till känslan där allt var jättekul och vi misslyckades inte och Max blev därför inte låg en enda gång.
Efter en timme med massor att ta in så var Max trött, det var intensivt så det var inte så konstigt. Därför avbröt jag sista kombinationen, ville inte att det skulle bli negativt eftersom han var så trött. Avslutade med lite slalom så han bara fick springa.
Igår gav oss jättemycket. Mycket lossnade och allt känns så mycket bättre. Tack underbara Åsa. Som sagt, vad skulle vi gjort utan dig?
/Sofie
Vi försöker igen
Diezel, tagen för någon vecka sedan på Rönne. Han börjar få lite gråa läppar, söte!
Jag har inte gett mig än. I mig bor en tävlingsmänniska och en tävlingsmänniska kan man inte alltid plocka bort. Jag vill inte sluta med agility. Vi är bra. Max är kanon. Vi kommer gå långt.
Lite pepp till mig själv, ska alldeles strax sticka iväg till killarna för att sen ta ett pass på klubben. Åsa som är så snäll ska ta fram lite motivations banor till oss. Behöver en rejäl spark där bak och det är hon bra på! :)
Ikväll blir det alltså träning på motivation, motivation och motivation! Vi måste få känna att vi fortfarande kan lyckas.
Diezel ska också följa med och springa ett varv tänkte jag.
/Sofie
It's not my time
Går agilitykurs och det går inte så bra som jag vill att det ska göra. Max är okoncentrerad, jag gör fel, han gör fel, allt går fel och jag blir arg och bryter. Dock avslutade vi bra, och klarade en svår kombination, Max var mer koncentrerad och jag mer tydlig, även om jag snurrade till det ibland. Var faktiskt väldigt nära att ge upp allt vad agility heter efter kursen är slut, vilket den är nästa vecka. Men som alltid ställer underbara Åsa upp och lovar att hjälpa mig med problemen. Problemet är att vi sitter fast, vi kommer ingenstans, möjligtvis bakåt kanske. Men ja, när snön kommer läggs agilityn ner och vi får väl se om vi tar upp den till våren. Ville vara klar att tävla till våren men ser inte ut som om det kommer hända. Allt som började så bra har vänt och gått rätt ner i backen.
Men över till roligare saker, Killarna är jätteduktiga i skogen, har för mig det sköts nåt för Diezel förra helgen men är inte riktigt säker. Även gamla Zeke har fått följa med på jakt men han orkar inte längre, han har ingen kondis, han springer mest runt och bara njuter av att få vara i skogen.
Bjuder på en bild som är tagen för någon vecka sen, Fotade Diezel och linslus Max tryckte sig och skulle tvunget vara med, ni ser väl hur han sträcker sig för att komma upp i linshöjd? haha Tycker den är lite söt.
/Sofie
Skogsnissar
Max är ju inte jagad så mycket med än så han har gjort framsteg!
Diezel som är milaspringare sprang även denna gång några mil, mycket vilja i den hunden! Han drev några djur och de sköt en hjort för honom. Duktiga Diezel!
/Sofie
Hachiko
Jag måste erkänna att ibland är det tur att man bor ensam och ingen kan se på en när man kollar film, för så mycket som jag grät igår till den filmen har jag nog aldrig gråtit innan. Jag ser den gärna igen, men inte med någon annan för jag gissar på att jag kommer gråta lika mycket till den nästa gång ;)
Filmen är en verklig historia och handlar om en liten valp, Hachi, som skickas från Japan men under resans gång trillar hans bur ur vagnen som han åker på och han tar sig ut. Han irrar runt på en tågstation och han hittar till en man spelad av Richard Gere i filmen. Denna man tar med sig hunden och försöker hitta ägaren, men ingen ger sig till känna och han får stanna i familjen. Sedan får man se hur starkt deras band är och varje dag följer Hachi sin ägare till tågstationen för att sedan gå hem igen. Och sen gå tillbaka för att vänta på sin husse när han kommer från tåget efter en dags arbete. Varje dag, tills en dag då hans husse inte kommer. Men Hachi fortsätter att vänta i över 10 år. Detta är en verklig historia och det finns till och med en staty uppsatt till hans minne.
Kunde inte sluta tänka på filmen efteråt och tänkte på mina egna hundar. Mina älsklingar.
Rekomenderar filmen, se den! Men kanske ensam eftersom det kommer en del tårar om man är blödig som jag ;)
Sitter hemma hos mina föräldrar på min mammas dator så därför det inte kommer några bilder för tillfället.
/Sofie
Träning
Helgen bestod som sagt av jakt, pappa berättade att Max hade varit duktig, drevet sitt första rådjur!
Nu kommer de mest bli jakt framöver, men vi har fortfarande vår agilitykurs på tisdagskvällarna. Har gått två gånger nu för duktiga Ivan. Första gången gick inte alls bra, Max var ofokuserad osv. Förra gången gick det bättre, men det grämer mig att vi inte är längre fram ändå. Vill verkligen till o tävla till våren och hoppas innerligt att vi är där då.
Vi ska bara ut och leka på tävlingsbanorna det första året men vill ändå ut för att få lite tävlingsvana med honom, och det är ju så kul att tävla!
Men men, vi tar de som de kommer. Kurs ikväll, får se vad vi ska träna på ikväll.
/Sofie
Jakt & Jobb!
Denna helgen består bara av jobb för min del.
Pappa däremot är ute i skogen med Max & Diezel både igår och idag, ska höra hur det gått sen.
/Sofie
