Igår var jag i Örkelljunga för att ställa Max. För en gångs skull var det inte så långt hemifrån så fick lite sovmorgon, haha. Kunde sova enda till halv 8!
Jag hade räknat ut att vi skulle inte in fören runt 11 - halv 12 tiden men vi brukar vilja va där i tid, dels för att man vet aldrig hur fort det går och dels för att Max ska hinna lugna sig och ta in den nya platsen och alla hundar.

Vi var där i tid och placerade oss vid ringen. Vi visste sedan tidigare att där skulle vara en wachtelhund till och när vi kollade i katalogen såg vi att det var en vi kände, en person som pappa brukar träna/jaga med. Han har en söt valp på dryga 7 månader.

När det väl var dags så var det valpens tur först, det var deras första utställning och han fick Hederspris och blev Bäst i rasen-valp, sedan i gruppfinalen kom han tvåa! Grattis till er!

Sedan var det min och Max tur. Domaren började direkt att berömma honom som "stilig hane" osv, men han påpekade också direkt att hans päls inte var i bästa kondition, vilket jag sa att jag vet, han är tyvärr inne i en fälleperiod som förhoppningsvis snart är över.
Domaren klämde, kände och vi sprang några varv. När han var klar med sin bedömning så förklarade han vad han tyckte och varför, vilket är så bra! Istället för att bara få en bedömning och sen läsa och säga varför tycker domaren så?

Iallafall, domaren berättade att han inte har någon bra päls idag men att han är så pass bra annars att han väljer att ge honom ett Hederspris ändå, och han blev därför även Bäst i rasen! Man tackar!

I gruppfinalen var där totalt fem hundar och han valde att placera fyra av oss, Han stod länge och kollade och velade, det märktes att han gillade Max även om wachtel nästan aldrig placerar sig i grupperna annars. Men till slut fick han ju säga att idag var det pälsen som avgörde och vi åkte ut, vilket inte var så konstigt.

Men jag är helnöjd, Max skötte sig bra och vi fick HP & BIR!

Efter det så valde mamma och jag att sticka till Höör till jaktmässan. När vi kom dit så hade det regnat massor och parkeringen var väldigt lerig, många bilar satte sig och kom inte loss, men vi klarade oss. Dock blev man ganska lerig om skor och byxor. Jag var ute efter en vinterjacka att träna hund i men hittade inget direkt, köpte istället ett rosa retriverkoppel, väldigt snyggt till brun hund! Haha pappa blev inte glad att jag ska ha rosa på Max, men killar kan väl också ha rosa! :)

/Sofie


Max ville inte alls sitta still för att fotas med sina rosetter.
Men här är iallafall Max med sin HP & BIR rosett!

För en två veckor sedan beställde jag en ny bur till bilen eftersom de gamla inte passade till nya bilen. Beställde en Mim safe dubbelbur. Tyvärr var den slut på lagret men hämtade den i tisdags och idag har jag äntligen haft tid att montera och sätta in den i bilen.

Kanon snyggt blev det! Helnöjd! Nu är det bara att tuta och köra helt enkelt ! ;D

Imorgon blir det träning inför jaktprovet, både släppa på hare och apportering. Max kan apportera, men har aldrig testat på riktig fågel så har plockat fram en and ifrån frysen så ska träna det imorgon med honom, ska även lägga in lite skott om tillfälle ges. Han har aldrig reagerat på skott innan men kan ju vara bra att träna det som man gör på jaktprov, alltså skott - fågel - apport.

Sedan på kvällen blir det bad och schamponering för Max, på söndag väntas utställning i Örkelljunga och efteråt tänkte jag ta en tur till Bosjökloster för att gå på jaktmässan. Pappa är redan där tidigt med wachtelhundklubben så möter honom där.

/Sofie

Idag åkte jag och pappa till vildsvinshägnet i Bassholma för att släppa Max. Han var riktigt duktig!
Nu har jag inte varit med och sett hur han har varit innen, men enligt pappa så är det en klar förbättring och han var riktigt duktig idag.
Kul att det går framåt!

Diezel fick även in i hägnet en sväng och han var väldigt på dem, han har blivit väldigt mycket tuffare sen han låg inne på djursjukhuset, undrar om de kanske inte var och rotade i hjärnan istället för magen, haha

Efteråt åkte vi till åkern för att se om vi fick upp någon hare att släppa Max på, men vi hittade ingen, troligen så låg de inne i det som inte är skördat än på grund av att det var ganska varm ute.
Så vi bestämde oss för att åka dit senare på kvällen.

Sagt och gjort så åkte vi dit igen, vi testade att ta åkern på andra sidan vägen eftersom vi knappt fått upp någon hare på förra åkern de två gånger vi varit där.
Direkt vi kommer dit får vi upp en hare bara vi kör förbi med bilen, den i sin tur drar med sig en annan hare. Senare när vi gick så kom där upp en hare till men alla drog upp mot vägen så vi valde att inte släppa på de.

Vi åkte tillbaka till den andra åkern igen för att försöka där. Vi gick och gick och gick, sedan ser vi att en hare kommer upp långt, långt framför oss. Eftersom vi inte fått upp någon annan hare valde vi att  släppa på den, vi hittade inte exak legan efter haren utan släppte på spåret.
Max var riktigt duktig, med tanke på att det är första gången vi släppte honom på spåret, första gången fick han den tyvärr i synen.
Han drev på spåret, skallade och sprang drygt 300 meter innan han släppte och kom tillbaka direkt. Väldigt bra, också med tanke på att vi inte släppte direkt på haren heller utan det tog en liten stund att komma dit och att vi inte hittade legan heller.

/Sofie


En söt bild på Max när han var 7 månader gammal. Han kom in från trädgården med en blomma i munnen.


Tyvärr glömde jag kameran hos mina föräldrar så har inte kunnat lägga in bilderna sedan vildsvinshägnet. Här är bilder jag inte visat innan, detta var juli 2010, Max var precis över 7 månader och jag har för mig detta är Max första spår, om det inte va första så va det iallafall första med ett vildsvinsskinn i slutet.


Max tyckte det var ganska läskigt första gången.

Då var det ett tag sen jag skrev, vi har hunnit med två agilityträningar och lite annat.

Igår kväll åkte jag och pappa till en stor åker för att trampa upp lite hare att träna Max på inför jaktprovet. Pappa gick först och jag gick efter med Max, men mitt i allt så var pappa tvungen att åka och fixa en sak så jag gick där själv. Precis när pappa gick så kom där upp en hare och jag kunde släppa Max.
Det är första gången vi gör detta med Max så han var inte borta så länge men han drev och skallade, tappade den ganska fort och kom tillbaka. Mer träning alltså men det börjar ju bra.

Sen gick jag där, fram och tillbaka, upp och ner, flera vändor innan pappa kom tillbaka med vi hittade ingen hare. Så vi släppte honom fritt för att träna konditionen lite. Han är riktigt duktig på att komma tillbaka, han är ute och spinger en stund och sen kommer han tillbaka.

Efter en stund så hämtade vi Diezel. Han skulle vi bara släppa för att han skulle få springa och därför bygga muskler och få kondition efter operationen, där var ganska bra med backar. Han var ute ett bra tag, vi såg honom hela tiden i gps:en att han höll sig där han skulle. Han blev ganska trött fort, inte så konstigt, och han var påväg tillbaka. När vi ser honom påväg tillbaka till oss så får han upp en hare och fast han är trött ger han sig efter den. Vi ser på gps:en att han är påväg mot skogen, vilket inte är så bra. Så efter ett bra tag när han har gett sig ut i skogen så väljer vi att åka runt och hämta honom. Han var ganska trött efter det.

Det är tur man har gps ibland :)

Imorgon blir det till att åka till vildsvinshägnet i Bassholma med Max, och för en gångs skull kan jag följa med! Så ska få se honom i hägnet, vilket jag inte gjort än. Kameran ska såklart med, om det inte regnar.

/Sofie

Denna helgen har varit en helg i agilityns tecken.
Igår, lördag, hängde jag med Åsa och hennes vän Petra till Råådalens BK i Helsingborg för att kolla när dom tävlade agility.
Idag har vår egen klubb, Rönne Hu, en officiell agilitytävling för klass 2 & 3. Jag ställde upp som funktionär och det har varit väldigt kul. Jag har suttit i tälten vid ringarna och mest arbetat som skrivare, alltså att skriva ner alla fel som ekipagen gör på planen som domaren visar samt tid, och det blir sedan resultaten. Jag var skrivare i fyra klasser och tidtagare i en klass, så har verkligen hållt på hela dagen.

Det är så kul att se lite mer rutinerade hundar, särskilt då klass tre. Man ser att även hur duktiga de än är, vare sig de är agilitychampions eller inte så kan alla diska sig, allt kan hända. Alla hundar kan få för sig att ta fel väg. Men å andra sidan så är det så himla kul att se hur duktiga alla är, och drömma om att en dag är jag också där.
Satt och rös så duktiga alla är. Jag var på klubben runt kvart i 8 imorse och hemma runt halv 6, så det har varit en heldag men en kul sådan, nu är man väldigt mör i hela kroppen och skulle kunna somna när som.

Jag blir så grymt tävlingssugen och kan snart inte hålla mig längre.. Bara cirka 6 månader kvar tills officiella debuten!

Medans jag har varit på agilitytävling så passade pappa på att ta Max till Bassholma där han släppte honom i vildsvinshägn. Han berättade att det går bättre och bättre, men att han än är lite för "ung i huvudet" eller vad jag ska säga och behöver ännu lite stöd. Men vi tränar vidare!

Max är också anmäld till jaktprov i Svalöv den 18 september.

/Sofie

Tiden går himla fort, tycker ni inte det?
Det var ju precis nytt år, och nu är det snart mitten på augusti? Snart höst?
Igår på klubben var det verkligen höstkänsla, som instruktör blir man ju alltid lite kallare än de som faktiskt rör på sig under kursen, men tyckte verkligen det var höstkänsla, ni vet när man riktigt känner kylan i näsan. Svårt att förklara men jag tror ni vet vad jag menar.

Igår var det näst sista gången på kursen som jag och Åsa håller, shit vi började ju precis. Tycker allt går jättefort och man hinner ingenting.
Det enda som inte går fort nog är när jag och Max ska börja tävla :) Vilket blir till våren. Längtar redan!

Satt och tänkte på det igår hur mycket Max har utvecklats under dessa 6 veckor som vi tränat, visst hård träning ligger bakom men han klarar redan att ta en hel bana. Visst mycket träning återstår men ändå. Det är så himla kul att se honom så lycklig på plan, han verkligen älskar det. Sen måste jag försöka hänga med och vara tydlig i min handling. Att handla Diezel och att handla Max på agilityplanen är verkligen två skilda saker. Hos Diezel måste jag vara motor, jag måste pusha, han vill gärna vara nära mig, med Max däremot han har en egen motor och fort går det, till skillnad mot Diezel måste jag lära mig att handla Max på avstånd för det finns inte att jag ska kunna hinna med Max när han väl är så pass hindersäker att han är riktigt snabb. Samma gäller för bytena, med Diezel funkar inte bakombyten särskilt bra då han inte är snabb nog framåt, utan det blir mycket framförbyten, med Max är det svårt att hinna med framförbyten och där kommer vi ha mycket nytta av bakombyten.

Max har alltid, är, och kommer alltid vara en utmaning. Men en jäkligt rolig sådan!

/Sofie


Diezel på bild

Igår var det som sagt klubbtävling i agility, min och Max första tävling!

Jag anmälde honom i både nybörjarklassen och i hoppklassen, mest för träning i hoppklassen då den brukar vara ganska svår, med tanke på att han aldrig hoppat en hel bana på largehöjd så valde jag att anmäla honom i medium i hoppklassen men ta honom i large på nybörjarklassen, den brukar vara ganska snäll.

Först ut var Öppen agilityklass, den tävlar inte jag i utan jag satt som skrivare. Bra att ha övat eftersom det är det som jag ska göra på Rönnes officiella tävling nästa söndag!

Sedan var det Nybörjarklassen och large var först ut, jag startade som nummer tre. Det var en ganska enkel bana där de började med däcket, sen gick banan som en orm eller vad man ska säga, där var tre tunnlar och slalomet satt efter en böjd tunnel, så den var ganska enkel. Max var taggad och han tog däcket kanon! Sedan körde vi på, och när vi kom till slalomet tog han det klockrent! Visst, han behöver fortfarande ännu mer fart men han var ganska snabb och ganska säker! Sedan gick det riktigt bra, felfria och snabba till näst sista hindret, det slutade med en rakbana på hopp, tunnel, hopp, hopp och efter tunneln så missade han och fick två vägran på hopphindret. Vi behöver verkligen mer framträning. Men annars är jag så stolt över honom! Han klarade att hitta slalomingången utan alltför mycket hjälp från mig, han hoppade riktigt bra över de höga hindrena och han var snabb!

Sedan var det Hoppklassen och det var såklart ingen lätt bana, vi hade några svårigheter att lösa och den första var andra hindret, slalom som stod lite snett så ingången blev svår för oss, sedan låg däcket mitt i banan och med tanke på att jag lärde in däcket i tisdags så blev detta en svårighet eftersom vi aldrig kört den springandes. Sedan var där en svårighet med ett staket.

Eftersom det hade gått så bra på nybörjarklassen valde jag att ändra Max till largehöjd även på hoppklassen.

För det första så tjuvade Max på starten, han som alltid har bra starter! Men kul att han är ivrig att få tävla iallafall! Sedan hittade han slalomingången helt själv även fast det inte var en lätt ingång! Dock så missade han en pinne mitt i så vi fick ta om, men så snyggt! Sen när vi kom till däcket blev det fel eftersom han var lite osäker på hur han skulle göra när det stod mitt i, så där diskade vi oss. Men han tog det och vi körde vidare. Nästa svårighet var en kombination där det var först en svängd tunnel, sedan en liten rak tunnel där ingången låg lite lurigt när han kom ut från andra tunneln, sedan skulle han tillbaka för att ta ett staket på tre hinder, sedan tillbaka i svängda tunneln. Svårt att förklara, men denna kombinationen gick faktiskt över förväntan, han tog staketet rätt.

Över lag är jag riktigt nöjd och stolt över Max! Han klarade två hela banor på largehöjd, han klarade av att koncentrera sig fast där var en hel del störning och slalomen var riktigt bra!

När jag kollar på fotona som Mamma tagit ser jag vilka fel jag gör i min handling, det största felet jag gör utan att tänka på det är att jag ibland har min hand/arm alldeles för högt upp, jag måste tänka på att ta ner den så att han ser var jag vill ha honom.

Vi diskade oss i hoppklassen men i nybörjarklassen kom vi tvåa!
Jag tror att Max kan bli nåt riktigt bra inom agilityn! :)

/Sofie

Dessa hundar. I år har de nog varit mer sjuka än något annat år vi har haft hund. Det började med Zeke som fick akut ont runt nyår och det visade sig vara artros i hans armbågar = Ingen mer jakt för honom. Sedan blev Max biten i handleden och fick en tand rätt in och bröt en tå, dränering och vila på det. Sedan var det Diezel's tur, han åkte in för sin bukspottskörtel som jag berättat i ett annat inlägg, och sedan en vända till på djursjukhuset i två veckor. Bara Ajax har klarat sig från sjukdomar, fram tills nu.

Alla hundarna frisknade till, Zeke fick kortisonsprutor i lederna och mår bra, dock kan han inte gå promenader eller röra sig längre sträckor utan att ha ont, däremot älskar han att bara ligga hemma på gräset och njuta av livet. Max blev friskförklarad efter några månader av vila och till sist lättare träning. Och Diezel blev också frisk och får nu precis börja med lite hårdare träning plus simning.

Nu är det ju så att även hundar kan få maginfluensa märkte vi, för i förra helgen började Ajax att både kräkas och bli väldigt dålig i magen, så dålig att han inte ens hann ut, stackare. Och när Ajax frisknade till efter några dagar så var det Max tur, han insjuknade för nästan exakt en vecka sedan, alltså i tisdags. Det var alltså därför Max var så frånvarande på träningen förra måndagen. Han gjorde precis samma som Ajax, kräktes och var extremt dålig i magen.

Men nu är alla friska och jag håller tummarna på att det ska hålla i sig! Väntas bara att jag insjuknar nu också, peppar peppar!

Idag har jag varit hemma och klippt Max, utställning om tre veckor så får se till att han blir fin i pälsen redan nu. Imorgon är det dags för agilitykurs igen, har missat två tisdagar på grund av att jag jobbat så ska bli kul att se hur mycket kursarna har utvecklats på dessa två veckor. Åsa har satt ribban högt så alla får jobba hårt! :)
Förra veckan gick de igenom bland annat däcket och eftersom jag tränar samma saker med Max som vi gör på kursen så borde jag också gjort det, men eftersom han blev magsjuk så ligger vi back en vecka, och det känns ju sådär eftersom det är klubbtävling på torsdag och det är bra om han kan däcket då.

Men jag har bestämt att jag kör på förra veckans träningspass imorgon innan kursen med Max, imorgon på kursen är det "bara" lite boxkombinationer och sedan en hel bana och det kan jag träna vid nästa tillfälle. Har redan tjuvstartat lite med att köra bana så tror det är bättre att lära in däcket först.
Om det nu skulle vara så att Max har problem med däcket så får jag helt enkelt hoppa över det på klubbtävlingen, eller hjälpa honom extra och belöna efter däcket, inne på banan och därför diska och frivilligt. I vilket fall som så är det en bra störningsträning och det är det jag är ute efter. Vi tävlar inte seriöst fören tidigast nästa vår :)

Men åh va tävlingssugen man blir, man hör resultat från klubbmedlemmar, följer med kompisar på tävlingar och kollar youtube-klipp på agilitytävlingar. Jag längtar massor.  

/Sofie

Laddar upp två bilder på mig och Diezel, de är ca 3 år gamla, det var tider där Diezel var okastrerad och hade vacker päls!