Igår var det sista officiella agilitytävlingen på ett tag, i Höganäs. Jag är sjuk och var väl inte sådär jättepepp men valde att åka ändå. Bra träning för Max.

Åsa var först ut med Paula och sen hade hon inte mer för dagen. Eftersom jag har en hosta som heter duga så tyckte jag att Åsa kunde köra Max i första klassen, agilityklassen. Och det gjorde hon. Det var himla kul att stå i publiken och se Max på plan, se vad andra säger och tycker, eftersom Max inte riktigt gör som man ska på plan än sålänge. Men det var inga negativa kommentarer där inte, istället tvärtom. Som jag skrattade. Såg himla kul ut. Max ser alltid så lycklig ut på plan. Loppet gick ganska bra faktiskt, Åsa har aldrig kört Max innan. De diska sig, Max sprang lite som han ville men de kom från start till mål med undantag för några missade hinder haha ;)

Sen var det en himlans väntan. Jag startade inte sista klassen fören runt 4-halv 5 tiden.. Det verkade vara en kul bana men väl inne på plan så klarade inte min röst att varken kalla, styra eller hålla i honom så det gick sämre än vanligt. Det var mest in och sen ut från plan igen. Max hade kul iallafall :)

Ängelholms hundungdom har en klubbtävling på söndag som jag funderar på att åka på, blir bra träning för Max..

Igår var vi på Söderåsen för att tävla. Varken jag eller Max var på topp men vi åkte ändå.

Jag startade i första klassen för dagen och var start nummer 8 så det var tidigt och bra. Agilityklassen var först ut och kan säga att det var en ganska enkel bana, det var en del klurigheter i början men sen gick banan som en serpentin. I denna klassen lyckades jag tagga han en del och de fyra första hindrena gick det väldigt bra, sen såg han domaren och sprang dit för att hälsa på honom istället för att ta slalom. Sen gick det inte alls, Max sprang runt överallt så jag tog ut honom och han fick sin belöning. Jag är ändå nöjd för de första fyra hindrena var bra.

Sen blev det en del väntan och det hann bli väldig varmt. Andra loppet var då hoppklassen och den var lite klurigare och hade fler fällor än agilityklassen men verkade vara en kul bana. Nu va de så varmt och varken jag eller Max var så motiverade. Vi taggade lite men sen ville han inte. Jag tänkte att jag tar tre hinder och tunnel så han iallafall får göra nåt men det blev två hinder och sen sprang han rätt ut i publiken så då gick vi ut igen.

Det blev alltså inga framsteg från förra veckan men bara att Max börjar tycka det är kul att tävla är en vinst för oss.

Efter detta loppet så gick jag ner och badade honom i rönne å, jag kanske skulle gjort detta innan loppet stället? En tanke till nästa gång.

Nästa tävling är inte fören den 17 Juni.

Idag var det tävling i Höör för klass 1 och 2. Vi behövde inte gå upp fullt så tidigt utan åkte från Klippan tillsammans med Åsa kvart i 8. Lagom och bra!

Det var först klass 2 som startade och Åsa startade i hopp 2an. Sen när klass 2 var färdig blev det vår tur.

Först ut var Hoppklassen och där gick det riktigt, riktigt bra! Är så nöjd över Max!! Han höll sig på banan, sprang inte ut i tälten alltså och han lyssnade och gjorde riktigt bra ifrån sig. I slalom så blev det fel två gånger så jag valde att belöna efter den tredje gången när han klarat slalom och därför diskade oss själva. Jag vet att det fanns folk som tycker det är konstigt och dumt att inte köra klart banan när han gick så bra. Men jag vet hur han har varit innan, på bara tre tävlingar har vi gått från att Max tycker tävlingar är pest och pina till att det är superkul. Så jag tar hellre kortare partier i början, belönar när han är på topp och går ut från banan.

När vi stod och väntade på att få komma in på agilityplanen så är det folk som tar ner sitt tält och precis innan vi ska in så slår de ner tältet med en smäll. Max blir jätterädd och är inte alls sig själv. När jag väl släpper honom på banan springer han istället ut och gömmer sig så rädd han var. Stackare.

Så blev inget agilitylopp men fick iallafall gå in efter att alla hade startat och köra lite hinder med full glädje och leka lite. Så Max märkte att det inte alls var något farligt där.

Trots händelsen med agilityloppen är jag riktigt nöjd. Bara det att han stannar på banan och lyssnar på mig är en stor vinst för oss.

Vem vet, nästa vecka på Söderåsen kanske vi kan satsa på hela banan?

Idag var ytterliggare en heldag på Råådalen för agility tävling. Med 1400 starter igår och 1300 starter idag har det verkligen tagit hela dagen, var där kvart i sju på morgonen och åkte därifrån runt sex både igår och idag. Men allt har verkligen flutit på bra och Råådalen har skött det jättebra tycker jag. Domarna lika så, roliga banor!

Inte för att vi sprang hela banorna men ändå, jag banvandrade dom :)

Idag körde jag samma grej som igår, gå in och bara köra lite hinder - full belöning och ut igen. Max verkar tycka det är jättekul nu, han har bra fart och så. Men han tar ju hindrena som han vill och inte så mycket fokus på mig. Men några tävlingar till såhär så borde jag kunna ställa lite krav på honom snart.

Nästa tävling blir nästa helg i Höör. Imorgon blir det till att dra till Rönne för att hålla kurs, sen torsdag är det träning för Gill igen.

Nu är jag dödstrött så ska springa genom duschen och sen hoppa i säng.

Idag var det agilitytävling på Råådalens brukshundklubb. Man måste vara tokig om man går upp tidigt tidigt, är på plats innan 7 på morgonen, sitter och fryser och sen bara springer två lopp. Men åh vad det är kul! Stämningen, människorna ja allt.

Vi startade inte fören på eftermiddagen och första klassen var hoppklassen. Det var en väldigt enkel klass 1 bana med mestadels rak fram. Jag gick in med tanken att inte ta hela banan utan första raksträckan och sen belöna som bara den för att Max ska börja få upp fart och glädje även på tävling. Jag valde att starta med honom istället för att sätta honom och därför tappade jag honom på tredje hindret men han for genom en tunnel istället och rätt ut i ett tält, sen kom han tillbaka farandes rätt genom plan Tjoho! sa Max, dethär va störtkul!

Jag sprang med honom ut från plan där och belönade massor, han hade bra fart och tyckte detta va toppen, inte alls hans "vanliga" låga jag på tävling.

Nästa klass var ju då agilityklassen och det verkade också vara en rolig bana, här hade jag dock också bestämt mig för att ta första raksträckan och sen belöna. Han hade bättre fart än någonsin och hoppade det ena efter det andra, inte i rätt ordning men vadå ;) Störtkul och sen sprang vi till tältet där det blev belöning med mjukost på tub - mums säger Max.

Jag är jättenöjd över dagen! Mitt mål för dagen var inte att komma runt banan utan att Max skulle tycka det var så himla kul. Och det gjorde han! Han hade heller knappt något stressmjäll alls så dagen var verkligenlyckad. Några tävlingar till sen kan jag börja ställa lite krav på honom och förhoppningsvis komma runt med :)

Imorgon är det en lika lång dag och ytterliggare en tävling på Råådalen.

Igår var det DM i Eslöv och vi gick upp tidigare än tuppen, tjugo i fem för att vara exakt. Kvart över fem var jag i munka och packade in det sist och hämtade Max. Sen körde vi mot Åsa i Klippan för att lasta in henne och Paula sen drog vi mot Eslöv.

Väl på plats satte vi upp tält och inredde vårt hem för dagen. Mitt mål denna dagen var att komma runt banan helt enkelt, med eller utan disk. Hur det gick resultatmässigt spelade alltså ingen roll så länge vi kom runt.

Och hur gick det då, ja inte så bra. Denna gången kom vi 2-3 hinder innan jag bröt och gick ut. Max är okoncentrerad, har ingen fart och lyssnar inte på mig. Som jag kan se det finns det tre orsaker till detta som alla går hand i hand och gör att det blir som det blir.

1. Ny och störande miljö. Vi var ändå på plats tidigt och han hade många timmar att vänja sig. Men ändå ser jag lite stressmjäll och han behöver mer träning i denna miljö.

2. Löptikar. Såg att mattan va framme flera gånger så löptikar var definitivt på plats. När vi kom nära startområdet så kunde inte Max hålla näsan från backen och lyssnade inte på något annat.

3. Jag ger upp. När jag märker att Max är helt okoncentrerad och inte lyssnar på någonting alls så ger jag upp och tänker "jaha, vi kommer inte runt idag heller". Jag går även in med tankarna på vad alla andra ska tycka. Jag vet att vi kan, men det vet inte alla andra som tittar på oss och jag kan inte släppa riktigt att de dömmer oss som dåliga där och då.

Resultatet av alla dessa tre faktorerna är då att det blir som det blir. Vi tar några hinder utan fart och glädje och går ut igen. När detta händer gång på gång så blir också Max lägre, jag också för den delen men Max förstår det inte som jag, Max tycker det blir tråkigare och tråkigare och chansen att lyckas senare kommer ta längre tid.

Problemet är att när Max är såhär okoncentrerad vägrar han att ta emot varken godis eller leksak - även hans favoritleksak duger inte. Så det blir nästan omöjligt för mig att tagga honom vilket även det gör att jag ger upp lite.

Efter igår var jag beredd på att ge upp tävlingar och bara träna för att han tycker det är så otroligt roligt, men hur kul är det - att träna utan mål. Men jag ska ge det fler chanser, jag har en hel del tävlingar anmälda och jag ska köra de. Förhoppningsvis kan han lära sig att koncentrera sig fast där finns löptikar och förhoppningsvis kan han vänja sig vid miljön.

Igår var vi som sagt iväg på en träningstävling i ett ridhus som Rönne Hu anordnade. Dagen började med att pappa åkte iväg på jakt med Diezel och Max blev jätteledsen för han inte fick följa med, så han hade lite jakt i skallen hela dagen sen :)

Man kan se resultatet på två sätt, om man ser det resultatmässigt så gick det uselt då vi diskade oss i båda klasserna. Den första klassen diskade jag mig frivilligt då jag tog om en kombination. Iallafall, träningsmässigt gick det okej. Han hade svårt att koncentrera sig och fokusera med så mycket folk och just alla dofter och grejer i ett ridhus. Men på det stora hela är jag nöjd, slalomen satt kanon! Och nu vet jag att vi verkligen behöver träna mer på tävlingssammanhang. Det är verkligen två olika hundar jag har, en Max som är kanon och jätteduktig på Rönnes plan och en Max som har svårt att fokusera när vi är någon annanstans. Vilket inte är så konstigt då vi större delen av vår träning har tränat på just Rönne.

Funderar på om man skulle åka runt på lite olika ställen och träna om man kan få möjlighet till det. Det hade gett bra träning för både Max och mig.

Igår var jag i Örkelljunga för att ställa Max. För en gångs skull var det inte så långt hemifrån så fick lite sovmorgon, haha. Kunde sova enda till halv 8!
Jag hade räknat ut att vi skulle inte in fören runt 11 - halv 12 tiden men vi brukar vilja va där i tid, dels för att man vet aldrig hur fort det går och dels för att Max ska hinna lugna sig och ta in den nya platsen och alla hundar.

Vi var där i tid och placerade oss vid ringen. Vi visste sedan tidigare att där skulle vara en wachtelhund till och när vi kollade i katalogen såg vi att det var en vi kände, en person som pappa brukar träna/jaga med. Han har en söt valp på dryga 7 månader.

När det väl var dags så var det valpens tur först, det var deras första utställning och han fick Hederspris och blev Bäst i rasen-valp, sedan i gruppfinalen kom han tvåa! Grattis till er!

Sedan var det min och Max tur. Domaren började direkt att berömma honom som "stilig hane" osv, men han påpekade också direkt att hans päls inte var i bästa kondition, vilket jag sa att jag vet, han är tyvärr inne i en fälleperiod som förhoppningsvis snart är över.
Domaren klämde, kände och vi sprang några varv. När han var klar med sin bedömning så förklarade han vad han tyckte och varför, vilket är så bra! Istället för att bara få en bedömning och sen läsa och säga varför tycker domaren så?

Iallafall, domaren berättade att han inte har någon bra päls idag men att han är så pass bra annars att han väljer att ge honom ett Hederspris ändå, och han blev därför även Bäst i rasen! Man tackar!

I gruppfinalen var där totalt fem hundar och han valde att placera fyra av oss, Han stod länge och kollade och velade, det märktes att han gillade Max även om wachtel nästan aldrig placerar sig i grupperna annars. Men till slut fick han ju säga att idag var det pälsen som avgörde och vi åkte ut, vilket inte var så konstigt.

Men jag är helnöjd, Max skötte sig bra och vi fick HP & BIR!

Efter det så valde mamma och jag att sticka till Höör till jaktmässan. När vi kom dit så hade det regnat massor och parkeringen var väldigt lerig, många bilar satte sig och kom inte loss, men vi klarade oss. Dock blev man ganska lerig om skor och byxor. Jag var ute efter en vinterjacka att träna hund i men hittade inget direkt, köpte istället ett rosa retriverkoppel, väldigt snyggt till brun hund! Haha pappa blev inte glad att jag ska ha rosa på Max, men killar kan väl också ha rosa! :)

/Sofie


Max ville inte alls sitta still för att fotas med sina rosetter.
Men här är iallafall Max med sin HP & BIR rosett!

Igår var det som sagt klubbtävling i agility, min och Max första tävling!

Jag anmälde honom i både nybörjarklassen och i hoppklassen, mest för träning i hoppklassen då den brukar vara ganska svår, med tanke på att han aldrig hoppat en hel bana på largehöjd så valde jag att anmäla honom i medium i hoppklassen men ta honom i large på nybörjarklassen, den brukar vara ganska snäll.

Först ut var Öppen agilityklass, den tävlar inte jag i utan jag satt som skrivare. Bra att ha övat eftersom det är det som jag ska göra på Rönnes officiella tävling nästa söndag!

Sedan var det Nybörjarklassen och large var först ut, jag startade som nummer tre. Det var en ganska enkel bana där de började med däcket, sen gick banan som en orm eller vad man ska säga, där var tre tunnlar och slalomet satt efter en böjd tunnel, så den var ganska enkel. Max var taggad och han tog däcket kanon! Sedan körde vi på, och när vi kom till slalomet tog han det klockrent! Visst, han behöver fortfarande ännu mer fart men han var ganska snabb och ganska säker! Sedan gick det riktigt bra, felfria och snabba till näst sista hindret, det slutade med en rakbana på hopp, tunnel, hopp, hopp och efter tunneln så missade han och fick två vägran på hopphindret. Vi behöver verkligen mer framträning. Men annars är jag så stolt över honom! Han klarade att hitta slalomingången utan alltför mycket hjälp från mig, han hoppade riktigt bra över de höga hindrena och han var snabb!

Sedan var det Hoppklassen och det var såklart ingen lätt bana, vi hade några svårigheter att lösa och den första var andra hindret, slalom som stod lite snett så ingången blev svår för oss, sedan låg däcket mitt i banan och med tanke på att jag lärde in däcket i tisdags så blev detta en svårighet eftersom vi aldrig kört den springandes. Sedan var där en svårighet med ett staket.

Eftersom det hade gått så bra på nybörjarklassen valde jag att ändra Max till largehöjd även på hoppklassen.

För det första så tjuvade Max på starten, han som alltid har bra starter! Men kul att han är ivrig att få tävla iallafall! Sedan hittade han slalomingången helt själv även fast det inte var en lätt ingång! Dock så missade han en pinne mitt i så vi fick ta om, men så snyggt! Sen när vi kom till däcket blev det fel eftersom han var lite osäker på hur han skulle göra när det stod mitt i, så där diskade vi oss. Men han tog det och vi körde vidare. Nästa svårighet var en kombination där det var först en svängd tunnel, sedan en liten rak tunnel där ingången låg lite lurigt när han kom ut från andra tunneln, sedan skulle han tillbaka för att ta ett staket på tre hinder, sedan tillbaka i svängda tunneln. Svårt att förklara, men denna kombinationen gick faktiskt över förväntan, han tog staketet rätt.

Över lag är jag riktigt nöjd och stolt över Max! Han klarade två hela banor på largehöjd, han klarade av att koncentrera sig fast där var en hel del störning och slalomen var riktigt bra!

När jag kollar på fotona som Mamma tagit ser jag vilka fel jag gör i min handling, det största felet jag gör utan att tänka på det är att jag ibland har min hand/arm alldeles för högt upp, jag måste tänka på att ta ner den så att han ser var jag vill ha honom.

Vi diskade oss i hoppklassen men i nybörjarklassen kom vi tvåa!
Jag tror att Max kan bli nåt riktigt bra inom agilityn! :)

/Sofie