Regn, regn och mera regn

Det är så otroligt tråkigt att träna när det regnar, men som hundägare är man så illa tvungen ibland, särskilt om man ska igång och tävla så småningom, då är det bra att ha tränat i alla väder - regn, blåst, värme - just för att veta att hunden klarar av det på tävling om det skulle komma en skur eller om det skulle vara ganska varmt, som det ofta är på tävlingar på sommaren.

Igår, söndag, var det planerat att jag, pappa och Maximus skulle iväg på morgonen för att träna i ett vildsvinshägn i Bassholma, men efter att det regnat mesta delen av natten och det fortfarande regnade på morgonen så valde vi att strunta i det på grund av att det blir så väldigt lerigt och blött vid hägnen.
På kvällen samma dag hade jag sedan planerat att åka iväg till Ängelholms brukshundklubb. De anordnade en träningstävling i agility och jag tyckte att det kunde vara bra träning för Max, dels på grund av allt folk så det hade blivit väldigt bra störningsträning och dels för att det är ny plats - nya hinder. Vi är inte helt färdiga, vi har gått igenom alla hinder utom däcket, och han har bara hoppat på largehöjd en gång, så därför tänkte jag att om jag ställer upp i tävlingen så tänkte jag ta det mer som ett träningspass, köra på medium, strunta i däcket och belöna på banan. Men eftersom det regnade hela dagen var jag inte jättepigg på att sticka in så därför struntade vi i det också, det blev en riktig latsöndag helt enkelt, eller kanske inte riktigt, jag var hemma hos mina föräldrar och skruvade ihop lite möbler och hjälpte mamma med diverse saker, så lata var vi inte, bara på hundträningssidan.

Eftersom det inte blev någon träning igår hade jag planerat att träna ett agilitypass på klubben nu ikväll efter jobbet. Det började regna men jag valde att sticka iväg ändå, lite regn dör man väl inte av?
Idag tog jag även med Diezel, han får inte hoppa, bada eller röra sig allt för mycket än, utan det är mest långa promenader i hans takt som gäller. Men jag tänkte att en tunnel och ett slalom kan inte skada honom. Sagt och gjort Diezel blev först ut på banan och när han såg tunneln hann jag knappt säga kommandot innan han for in i tunneln, han blev så lycklig! Det var helt underbart att se honom så lycklig igen, han är en lycklig hund över lag men att se hans lycka över att få arbeta igen det var så kul att se! Det ska bli skönt när man kan låta honom simma igen så han musklar sig lite, såsmåningom ska vi även cykla för att bygga muskler, men det dröjer ytterliggare en vecka innan han får bada och sedan ytterliggare någon vecka innan han får träna hårdare pass.

Efter det var det Maximus tur, jag valde att börja med lite fram-träning och ställde upp 5 stycken hopphinder med några i largehöjd. Även om han tog hindrena var det inte vanliga Max idag, han var mer okoncentrerad än vanligt, seg och han ville inte alls som jag ville. Det har aldrig hänt innan då han alltid är så arbetsvillig, visst har han varit okoncentrerad innan men inte alls som idag.
Efter rakbanan valde jag sedan att sätta dit en böjd tunnel vilket gick okej.
Sedan körde jag lite slalom träning och den börjar arta sig, han börjar få in rytmen och hur han ska göra, men där är träning kvar.
Sen tänkte jag köra en hoppkombination som har lite mer handling i sig, men efter att ha kört den någon gång och Max bara struntade i det så gav jag upp, jag kände att jag började bli irriterad och att träna en "nybörjarhund" när man är irriterad är inget jag rekommenderar eftersom hela träningen kan förstöras om man har otur. Så jag valde att ta en liten promenad i skogen och sedan åka hem. Om vi hade stannat kvar hade jag även tänkt köra lite kontaktfältsbeteende-träning och även introducera däcket men det får bli en annan gång.

Alla kan ha dåliga dagar och jag hoppas att detta bara var en dålig dag för Max, han kanske fortfarande är lite påverkad av att han har haft vattensvans, vad vet jag. Tror nästa agilitypass kommer ske på torsdag eller fredag så får hoppas det går bättre då!

Sen är det alltid väldigt svårt att träna ensam, det är mycket lättare att ha någon som kan titta på en och säga att nu gör du såhär, sluta med det eller gör såhär istället. Men är man ensam så ser man inte sig själv på samma sätt och ibland vet man faktiskt inte alls var man har sin kropp och vilket kroppsspråk man har, och då kan all handling bli fel och på så vis gör hunden fel.

Jag hade tänkt ta kameran med idag och fota lite, men eftersom det regnade så beslöt jag mig för att lämna den hemma, lägger istället in två bilder på Maximus, enjoy.

/Sofie





Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0